Sparskolan
Börsen har många konstiga ord, men de flesta är enklare än de låter. Här förklarar vi dem ett i taget – med exempel. Tips: infoknapparna runt om i appen leder hit.
En portfölj är som en ryggsäck för ditt sparande. I den ligger allt du äger: dina aktier och fonder (som kallas innehav) och pengarna som inte är investerade än (likvida medel). Portföljens värde är allt detta ihopräknat – och det är den siffran du ser överst på din sida.
Företag kan delas upp i miljontals små bitar som vem som helst kan köpa. Varje bit kallas en aktie. Går det bra för företaget vill fler ha bitarna, och då stiger priset. Går det sämre sjunker det. Som aktieägare är du med på resan – åt båda hållen.
Exempel: Om Investor är uppdelat i en miljard aktier och du äger 10 av dem, äger du en tiomiljondel av Investor. Litet – men ditt!
I stället för att välja enskilda aktier kan man köpa en fond: en korg som redan innehåller många aktier, ibland hundratals. Då sprids risken – går ett företag dåligt kan andra i korgen väga upp. Indexfonder är korgar som helt enkelt köper "lite av alla" stora bolag, till låg avgift.
Kursen är vad en aktie eller fondandel kostar just nu. Aktiekurser ändras hela tiden när börsen är öppen, eftersom folk hela tiden köper och säljer. Fondkurser (NAV-kursen) sätts en gång per dag. I Sparhajen hämtas de flesta kurser automatiskt – och de som saknas i kursregistret skrivs in för hand.
Varje aktie på börsen har ett kortnamn, en ticker, som används för att slå upp rätt kurs. Investor B heter till exempel INVE-B på Stockholmsbörsen. Innehav med ticker får sin kurs uppdaterad automatiskt i Sparhajen – innehav utan ticker får kursen satt manuellt.
Köper man samma aktie flera gånger betalar man oftast olika pris varje gång. Snittinköpet (kallas också GAV, genomsnittligt anskaffningsvärde) är medelpriset för alla dina köp. Är kursen högre än ditt snittinköp ligger du plus – är den lägre ligger du minus.
Exempel: Köper du 2 aktier för 100 kr styck och senare 2 till för 120 kr styck har du betalat 440 kr för 4 aktier. Ditt snittinköp är 440 ÷ 4 = 110 kr.
Avkastning är skillnaden mellan vad ditt sparande är värt nu och vad som satts in. Den kan vara positiv (du har tjänat) eller negativ (värdet har sjunkit just nu). Utdelningar räknas också som avkastning – de är pengar sparandet gett tillbaka. Kom ihåg: värdet går upp och ner hela tiden, det är helt normalt. Det är åren, inte dagarna, som räknas.
Exempel: Har det satts in 1 000 kr i portföljen och den nu är värd 1 100 kr, är avkastningen +100 kr – alltså +10 %.
Många företag delar ut en del av sin vinst till aktieägarna, som ett tack för att de äger bolaget. Pengarna landar som likvida medel i portföljen och kan användas till nya köp. Utdelning räknas som avkastning – det är pengar ditt sparande har tjänat, inte pengar någon satt in.
När man vill köpa eller sälja något lägger man en order – ett förslag. Inget händer med pengarna direkt: ordern väntar tills förvaltaren (den vuxne som sköter portföljen) har godkänt och genomfört affären på riktigt. Då uppdateras portföljen. En order kan också avbrytas om man kommer fram till att den inte ska göras.
"Likvid" betyder ungefär "flytande" – pengar som inte sitter fast i aktier eller fonder utan kan användas direkt. När pengar sätts in i portföljen börjar de som likvida medel, och när ett köp genomförs flyttas de in i innehavet. Säljer man något, eller får utdelning, rinner pengarna tillbaka till likvida medel.
Insättningar är pengarna som kommer in i sparandet utifrån: ett startkapital när portföljen skapas, månadssparande, födelsedagspengar eller andra engångsbelopp. Summan av alla insättningar (minus uttag) kallas totalt insatt – och det är den siffran portföljens värde jämförs med när avkastningen räknas ut.
En sparplan betyder att samma summa sätts in varje månad, oavsett vad börsen gör. Det är ett av de smartaste sätten att spara: ibland köper man dyrt, ibland billigt, och över tid jämnar det ut sig. Dessutom växer sparandet av ränta-på-ränta-effekten – avkastningen ger i sin tur egen avkastning.
Varje dag sparas portföljens totala värde som en punkt, och punkterna bildar värdegrafen. Den hoppar upp och ner från dag till dag – det är börsens natur och inget att oroa sig för. Det intressanta är riktningen över månader och år. Zooma ut i tanken!
Undrar du mer? Inloggad kan du fråga Sparhajen direkt. Saknar du ett ord här? Hör av dig till hej@sparhajen.se så fyller vi på skolan. 🦈